Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hjärnans uppbyggnad och arbetssätt i korthet

I hjärnan finns ofattbart många celler.

Hjärnan består av 100 miljarder nervceller och nästan 5 gånger så många gliaceller;

Det finns många olika typer av nervceller. Cellerna består av en cellkropp som kan vara upp till 0,1 mm i diameter. Från cellkroppen utgår ett stort antal mindre utskott, dendriter, och ett större utskott (axon). Axonet kan vara mycket långt. En nervcell kan ha kontakt med flera tusen andra celler

Astrocyten består av en cellkropp på ungefär 15 µm (= 0.015 mm) i diameter, från vilken utgår långa utskott. Efter färgning ser cellen ut som en stjärna i mikroskopet, därav namnet astrocyt eller astrogliacell. Utskotten sträcker sig mot synapsområden, nervcellskroppar, blodkärlens väggar och skapar kontakt med andra astrocytutskott så att cellerna ligger ordnade i stora cellförband.
Mikrogliacellen är nervsystemets renhållare. Cellerna är små och med små utskott som hela tiden känner av miljön i hjärnan. Vid infektion, inflammation eller skada, blir cellerna aktiva och försöker bekämpa infektionen.
Oligodendrocyten bildar ett fettskikt, myelin, som är virat runt nervcellernas utskott. Myelinet gör att nervimpulsen liksom hoppar fram längs utskotten och den elektriska impulsen leds därmed mycket fort längs axonet.

Det sker omfattande signalering mellan cellerna; även astrocyterna medverkar.

Figuren visar hjärnan (nere till vänster) med dess veckade bark, nervcells- och gliacellskopplingar (ovanför) samt astrocyternas kontakter mot ett blodkärl, den s.k. blod-hjärn barriären (uppe till höger). Dessutom visas en koppling mellan två nervcellers utskott, en s.k. synaps omgiven av astrocytutskott (nere till höger).

Illustration gjord av Eva Kraft, Göteborg.

Hjärnan arbetar som en helhet

I hjärnan finns områden som är specialiserade för olika funktioner, till exempel för att registrera och bearbeta synintryck eller hörselintryck. Det finns områden som svarar för rörelseförmåga och känsel.
För att de mest avancerade hjärnfunktionerna ska fungera, krävs att alla hjärnans delar är intakta och samverkar – ”hjärnan arbetar som en helhet”.

Illustration gjord av Eva Kraft, Göteborg.

Vi vet idag mycket lite om hur mentala processer utförs i hjärnan. Man har studerat regleringen av sensoriska inflöden avseende bland annat syn och hörsel. För hanteringen av syninformation finns särskilda enheter med nervcellskopplingar för igenkänning av räta linjer och horisontella och vertikala strukturer. För andra signaltyper finns liknande enheter men också andra mera anpassningsbara. Sådana enheter kan aktiveras omedvetet för att till exempel undertrycka ett bakgrundsljud och hindra det att passera upp till medvetandet. Vi kan exemplifiera detta med ljudet från en lågfrekvent fläkt, som varit igång ett antal timmar. När fläkten stannar, blir vi medvetna om att ljudet upphört och känner en lättnad. Undertryckandet av fläktljudet verkar således ha varit förenat med en energikrävande process. I medvetna mentala processer rekryteras, formas och/eller aktiveras sådana enheter kontinuerligt. På samma sätt som för det omedvetna undertryckandet av fläktljudet, är sådana mentala processer energikrävande. När mentala funktioner skapats och formerats under normala betingelser, kommer de att fungera optimalt under liknande betingelser. Om betingelserna ändras, kan precisionen i funktionerna försämras, vilket leder till att osäkerheten i processerna ökar samtidigt med energiåtgången.

Sidansvarig: Birgitta Johansson|Sidan uppdaterades: 2010-09-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?