Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Utredning av mental trötthet

 

 

Subjektiva och objektiva metoder

Vid utredning av mental trötthet rekommenderar vi en noggrann anamnes, en skattning av mental trötthet och en neuropsykologisk bedömning. Det centrala är den mentala uttröttbarheten och behov av lång återhämtning som finns. Det kan även finnas kognitiva nedsättningar och depression samt andra faktorer som förvärrar tillståndet och detta måste också utredas. Det är viktigt att särskilja och förtydliga vad som är mental trötthet och vad som kan vara annat. Det blir den totala bedömningen av de olika utredningsdelarna som blir vägledande. I tydligheten kan också behandling och rehabilitering bli mer framgångsrik.

Vi har utarbetat en självskattningsskala Mental Fatigue Scale, MFS som kan ge vägledning av hur den mentala tröttheten yttrar sig. För både enskilda och professionella kan självskattningsskalan ge en beskrivning av problemets omfattning, men också ge information om olika symptom som ofta förkommer samtidigt.

Det går inte att bara använda skattningsskalan för att bedöma hjärntrötthet. En helhetsbedömning måste alltid göras där olika faktorer vägs in. MFS kan ge en vägledning om hur det står till med hjärntröttheten.

Om summapoängen på MFS blir över 10,5 poäng (dygnsvariationen ska inte räknas in i totalsumman) finns misstanke om att personen har problem med hjärntrötthet. Det visar att då behöver man se över sin livssituation med arbete och fritid. Denna nivå kan uppstå både vid heltidarbete, deltidsarbete och vid sjukskrivning. Det blir den sammanlagda mentala belastningen under dagen som ger effekt på nivån av den mentala tröttheten. Självskattningsskalan har också ett terapeutisk värde som hjälp för enskilda personer att få en förklaring till de olika symptom som förekommer. Genom att förtydliga och förklara på ett konkret sätt, blir det också lättare att utforma behandlingsstrategier tillsammans med patienten.

Figuren visar hur det kan gå upp och ner med hjärntröttheten/den mentala tröttheten om man gör för mycket eller om man får vila.

 

För med information om utredning:

www.internetmedicin.se/page.aspx  

 

Ytterligare information om självskattningsskalan för mental trötthet finns i artikeln Long-Lasting Mental Fatigue After Traumatic Brain Injury – A Major Problem Most Often Neglected Diagnostic Criteria, Assessment, Relation to Emotional and Cognitive Problems, Cellular Background, and Aspects on Treatment
Av Birgitta Johansson and Lars Rönnbäck

www.intechopen.com/books/traumatic-brain-injury/long-lasting-mental-fatigue-after-traumatic-brain-injury-a-major-problem-most-often-neglected-diagno

eller

Johansson, B and Rönnbäck, L. Evaluation of the Mental Fatigue Scale and its relation to Cognitive and Emotional Functioning after Traumatic Brain Injury or Stroke.(2014) Int J Phys Med Rehabil 2:182. doi: 10.4172/2329-9096.1000182.

 


 Figuren visar hur olika grupper med mental trötthet och hur friska personer skattade sig (total summa från självskattningsskalan för mental trötthet).

 

Samordnas självskattningen med neuropsykologiska tester som främst mäter uppmärksamhet och informationsbearbetningshastighet kan helheten av individens mentala trötthet ge en större tydlighet om svårighetsgraden. Snabb bearbetning av information och förmåga att vara uppmärksam och hålla fokus på flera saker samtidigt är det som tydligast är försämrat vid mental trötthet. Arbetsminnet kan också vara nedsatt, men påverkas inte lika mycket. Tester måste vara känsliga och relativt krävande för att det ska vara möjligt att se effekter, speciellt vad gäller personer som är mer välfungerande och i stunden ofta kan utföra uppgifter helt i nivå med vad som är normalt. Det som är mycket viktigt att utreda är uthålligheten över tid.

Finns det tydliga kognitiva nedsättningar inom dessa områden visar det på att den mentala belastningen, förutom uttröttbarheten i sig, blir ännu högre. Därtill kan det även finnas andra kognitiva funktionsnedsättningar som också påverkar och förvärrar hur personer fungerar i vardagen. Det är inte möjligt att i ett samtal få den tydlighet i funktionsnivå som objektiva tester ger.

Arbetslivet kräver idag en hög effektivitet. Vid heltidsarbete finns inte möjlighet till vila och ofta är det svårt att förändra arbetet så att det blir mindre ansträngande mentalt. Om en anpassning på arbetet är möjlig att uppnå, kan detta vara tillräckligt och den egna skattningen av mental trötthet kan minska. Om det inte är möjligt, bör arbetssituationen ses över, exempelvis om arbetet går att anpassa mer effektivt eller om arbetstiden kan behöva minskas.

Det måste vara möjligt att gång på gång utföra en aktivitet. Man måste orka över hela arbetsdagen och hela arbetsveckan och över månader och år.

Sidansvarig: Birgitta Johansson|Sidan uppdaterades: 2015-08-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://mf.gu.se/utredning/
Utskriftsdatum: 2017-05-24